Skip to content

Trovärdighetsslaget

7 mars, 2013

Jag har nu tagit del av den rapport som enligt Dagens Industri ”kastar nytt ljus över HQ-skandalen” och som tidningens rubrikjagande reporter påstår ”kan få stor betydelse för de civilrättsliga processer som fortfarande pågår efter haveriet i HQ Bank.”
Tänk, det tror jag inte alls att den kommer att få. Och i vart fall inte på det vis nya HQ tänker sig.
Rapporten är skriven av en amerikan som heter Brent Kaczmarek och som arbetar på en konsultfirma, Navigant Group som är inriktad på att skriva underlag för högstbetalande i olika tvister och rättsprocesser.
Författaren själv framställer sig som expert på värderingar, påpekar att han är ”Chartered Financial Analyst, CFA” och understryker hur respekterad en sådan titel är. Han räknar också upp sektorer och världsdelar där han ska ha varit engagerad. Allt, antar jag, ägnat att injaga respekt och aktning. Och det kan behövas. Eftersom värderingar inte är någon exakt vetenskap kommer utsaga stå mot utsaga, expert mot expert. Frågan om hur en korrekt värdering av tradingportföljen skulle ha gått till kan därmed ytterst bli en fråga om regeltolkarens trovärdighet.

Så låt oss då granska HQ:s inhyrda superanalytiker lite närmare i sömmarna. Av Navigants hemsida framgår att Brent Kaczmarek är expert på värderingar och att han täcker så vitt skilda sektorer som energi, finansiella tjänster, tillverkning och telekom. Det är ju en bredd som skulle imponera på vem som helst.
Men under utbildning står ingen hänvisning till vare sig MIT, Stanford eller Harvard, vilket man kanske kunnat vänta med tanke på en sådan kompetensmassa. Det finns heller inte någon PhD angiven. I stället refereras till University of Virginia. Det är förvisso ett OK lärosäte. Men det är inte något av elituniversiteten.
På nätet finns förbluffande få hänvisningar till Kaczmarek. Kring en tung auktoritet borde det, tycker jag, ha funnits mer.
Men så får jag träff: Brent Kaczmarek är ”undergraduate in finance” från University of Virginia. Han har alltså motsvarande en svensk högskoleexamen i ekonomi från ett hyfsat bra universitet.
Det behöver dock självklart inte betyda att han inte besitter en massa kunskaper inom värdering av komplexa finansiella instrument, kunskaper som han kan ha förvärvat på andra håll och senare i livet under sin yrkeskarriär. (Det mesta av det jag kan om ekonomi har jag till exempel lärt mig efter Handels, inte medan jag gick där.) Men av den som gör anspråk på internationell expertstatus skulle i vart fall jag förvänta mig lite mer akademiskt torrt om fötterna.

Nåväl, Kaczmarek är också CFA, Chartered Financial Analyst. Och det kan ju låta imponerande. Men kretsen av CFA-are är nu inte fullt lika exklusiv som den kan framstå i Navigants skrivningar. Det finns nästan 100 000 personer som kan sätta CFA på sitt CV. Motsvarande titel i Sverige är ”diplomerad finansanalytiker”, även om kompetenskraven säkert kan vara betydligt högre för att bli CFA än för att bli diplomerad i Sverige.
Att det finns ganska gott om CFA, diskvalificerar förvisso heller inte Navigants rapportförfattare från att göra anspråk på att vara ledande värderingsexpert. Det kan han ju mycket väl vara – även om jag kanske i valet mellan en internationellt meriterad professor i finansiell ekonomi (som Clas Bergström) och en grundutbildad finansanalytiker nog skulle satsa mina pengar på den förra.

Men så råkar jag komma in på en länk från den amerikanska staten. Den återger ett förhör i en tvist mellan ett guldbrytningsföretag Glamis Gold Ltd och den amerikanska staten i augusti 2007. Brent Kaczmarek hade agerat expert och gjort en värdering av gruvtillgångarna. Nu blev han underkastad ett korsförhör.
Det är ett fascinerande dokument. Motpartens ombud, Mr McCrum, gör mer eller mindre slarvsylta av Kaczmarek. Det finns inte mycket trovärdighet kvar när förhöret är över. Här finns lysande partier, spännande som en Perry Mason-deckare, när McCrum cirklar som en haj kring sitt byte, samtidigt som Navigants medarbetare får allt svårare att hävda sin värderingsexpertis eller försvara sin värdering baserad på extremt volatila spotpriser. Det är nästan så att man som läsare säger ”Puh!” själv när Kaczmarek äntligen släpps iväg och ett annat vittne tar plats.
Vi får väl hoppas att Kaczmarek är lite duktigare på att värdera finansiella derivat än vad han verkar ha varit på att värdera mineraltillgångar. Andra är betydligt mer kompetenta än jag att bedöma den saken. Men med tanke på att Kaczmarek själv i förhöret i fallet Glamis Gold tycks anse att ‘tillgång som tillgång, kan man värdera det ena så kan man värdera det andra’ så skulle i vart fall jag vara väldigt försiktig innan jag tog Navigants utsagor för allenarådande sanning.

Läs själva här www.state.gov/documents/organisation/93404.pdf . (Skulle det komma upp ett felmeddelande; skriv då i stället in adressen i googles sökfält och hitta dokumentet den vägen.)
De delar som gäller Brent Kaczmarek återfinns på sidorna 75-144 och sträcker sig mellan styckena 697-782.

Jag återkommer till mina reflektioner kring innehållet i rapporten i mitt nästa inlägg.Till dess: nöjsam läsning!

Annonser
8 kommentarer
  1. Pelleplutt permalink

    Om antalet Google-träffar avgör trovärdigheten, vilket du verkar göra gällande, så vinner Brent Kaczmarek i alla fall över Clas Bergström: 282 000 mot 125 000.

    • Och Thomas Quick vinner över Brent Kaczmarek… Åsido: det var inte jag som som ägnade mig åt ”målstatistik” utan din kommentatorskollega Il Conte.

  2. Nja, BK:s medverkan i denna tvist säger inte så mycket enbart på grundval av protokollet, om det inte framgår vilket värde som skiljedomstolen i sitt avgörande fäste vid hans expertutlåtande. Men det kanske Pernilla kan upplysa om.

    • Jag har letat, men inte hittat det än. Jag tyckte dock det var intressant hur motpartens ombud agerade, och hur grund ändå BK:s expertis i denna fråga tycktes vara. Men som sagt: han är kanske vassare som bedömare av finansiella tillgångar än vad han verkar ha varit på mineraler.

      • Ja, att han var svag i ämnet kanadensisk guldbrytning var väl hyggligt exponerat, men det generella värdet (!) av hans expertis är oklart. Korsförhöret och återförhöret var av vanlig amerikansk standard, till vilken svenska jurister inte når- och inte behöver heller. Amerikansk processrätt – också i de delar den sker enbart inför en domarpanel- är anpassad till juryrättegången ( också i tvistemål) med ändamål att skydda lekmännen genom olika regler om ”admissibility”, därav den utmejslade tekniken med huvudförhör, korsförhör och återförhör med motpartsombudet som väktare av det tillåtna (”objection”) och domaren ( eller i detta fall skiljenämnden genom dess ordf.) som bedömare av invändningar: ”sustained” eller ”overruled”.

        Skapar en nerv och en dynamik som svenska förhör inte har, även om rättegångsbalken har regler om exempelvis ledande frågor ( inte tillåtna i huvdförhör men väl i korsförhör) och syftet med såväl den renodlade kontradiktoriska principen i amerikansk process och dess mera urvattnande svenska kusin är att komma fram till ”sanningen”- vad nu den kan vara….

  3. Ilconte permalink

    Du hänger upp dig på personen BK. Glöm inte att han har ett börsvärde på 4 mdkr bakom sig. Såvida han nu inte gjort som JD och utfärdat sitt utlåtande utan att använda sig av intern kvalitetskontroll…

    • Nä. Faktiskt. Struntar i personen. Men eftersom han framställdes som en megastar i Dagens Industri blev jag nyfiken och googlade honom. Och då visade det sig att hans meriter inte var sådär väldigt häpnadsväckande, i vart fall inte om man gör anspråk på att vara internationell expert. Och han kan ha vilket börsvärde som helst bakom sig. Rådgivaren på lokalkontoret i Litauen kan med ditt sätt att resonera påstås ha hela Swedbanks börsvärde bakom sig. Gör det hen till en superstjärna för det?

      • Ilconte permalink

        Det börjar bli trist att försöka för en dialog med dig eftersom du hela tiden drar irrelevanta liknelser. På annan plats på bloggen så tillmäter du KPMG viss tyngd som varandes en Big4-firma. Varför kan du då inte acceptera att BK har en organisation bakom sig på samma sätt som JD hade? Om inte organisationstillhörigheten har någon betydelse så kan ju de bolag som du sitter i styrelsen för använda den lokala revisorn på Storgatan istället…

        Din liknelse med Swedbankrådgivaren är förövrigt befogad. Om hen (jag avskyr det begreppet och ledande dagstidningar har fattat policybeslut om att inte använda det) ger en kund dålig rådgivning som orsakar kunden miljardförluster och det visar sig att ansvaret vilar på rådgivaren, ja då är det banken och dess aktieägare – dvs börsvärdet som tar smällen… Med dålig rådgivning kan hen naturligtvis inte kvalificera som superstjärna. men det var du som drog in stjärnstatusen, inte någon annan.

        Om du förövrigt tror att alla värderingsnördar ger tusentals träffar med success stories på Google så är du naiv. Kan du inte bara acceptera killens CV och att Navigant har minst lika stort förtroende för honom som KPMG hade för JD. På samma sätt som JD hade KPMG:s FRM att fråga om värderingen av lagret så har givetvis BK derivat och IAS39 experter att tillgå inom Navigant. Om sedan BK, på samma sätt som JD i strid mot de interna experternas utlåtande, skrivit ihop rapporten, har jag mycket svårt att tro eftersom slutsatserna stämmer överens med de slutsatser som jag med den kunskap jag har om IFRS och derivat själv drar.

        Att han för andra klienters räkning vunnit multimiljardtvister tycker jag som aktieägare i HQ känns bra och jag kan förstå att du på andra sidan skranket kanske inte är så himla begeistrad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: