Skip to content

Finansinspektionens moment 22

24 april, 2012

Som jag skrivit i ett tidigare inlägg skulle Finansinspektionens beslut om svartlistning av mig, om det fått gälla, ha betytt att FI upphävde aktiebolagslagens regler för finansiella företag. I stället skulle ledamöter i finansiella bolag då bli strikt ansvariga även för verksamheten långt ner i dotterbolagen.  En sådan (o)ordning hade förstås blivit fullständigt orimlig. Kammarrättens sågning av både FI och förvaltningsrätten satte stopp för den typen av ohemul maktutvidgning från Finansinspektionens sida.  Vid den muntliga förhandlingen i Kammarrätten i februari försökte Finansinspektionens inköpta juridiska ombud få det till att jag skulle ogilla lagen, och att FI bara agerade enligt lagen. Vilket är trams.

Jag har följt politik på nära håll under många år, och lever i en miljö med mången homo politicus. Man må säga vad man vill om våra lagstiftande församlingar. Visst, det blir fel i bland. Men de är inte illasinnade.  För egen del tvekade jag aldrig om att FI agerade fel och att lagstiftaren aldrig kan ha avsett att ledamöter i ett finansiellt koncernbolag skulle ha den typ av strikt eller (av Finansinspektionen påhittade termen) ”kompletterande” ansvar. I så fall skulle det ju inte behövas någon separat styrelse i t ex ett bankdotterbolag, vilket krävs enligt lag.  För i så fall skulle det betyda att man säger att lagstiftaren är irrationell som kräver ett dubbelkommando.

Hade FI:s syn fått gälla skulle det rimligen ha lett till massavhopp från styrelsejobb inom den finansiella sektorn. Och det hade onekligen blivit pikant vid den FI:s  ledningsprövning som varje ny ledamot ska genomgå. Regelverket talar om att en person som ska sitta i ett finansiellt bolag bl a ska ha insikt och omdöme.
Men en person som har insikt och omdöme skulle aldrig tacka ja till en plats i ett finansiellt bolag, eftersom vederbörande skulle förstå vilket gigantiskt ansvarsåliggande ett sådant uppdrag skulle medföra. Och den person som under sådana förhållanden hade tackat ja, skulle per automatik visa sig brista i  både insikt och omdöme….

Som jag ser det försökte Finansinspektionen med ordförande Bengt Westerberg och GD Martin Andersson ta en rövare.  Det lyckades inte.  Även om FI nu kommer att göra vad man kan  för att en pinsam fadäs ska förfalla i glömska, bör det inte få stanna vid detta.  Det är min alldeles bestämda uppfattning att FI måste frånskiljas den dömande funktionen och att dessa uppgifter i stället överlåts på en fristående sanktionsnämnd. Men även andra, betydligt tyngre auktoriteter har engagerat sig:

Daniel Stattin, professor i bolagsrätt, anser att lagen måste konkretiseras och förtydligas. Själv skulle han inte – inte ens nu efter Kammarrättens dom – sätta sig i styrelsen för ett finansiellt bolag (vilket är minst sagt illavarslande):

http://www.ekonomisverige.se/nyheter/professorn-undvik-styrelseuppdrag-i-finansiella-bolag/

Och professorn i förvaltningsrätt, Wiweka Nerep-Warnling, skrev redan den 15 juni  i somras, efter Förvaltningsrättens hialösa dom,  följande kloka inlägg på Sydsvenska Dagbladets debattsida:

http://www.sydsvenskan.se/opinion/rdquosista-ordet-ar-inte-sagtrdquo/

Här finns mycket att begrunda. Det gäller både dem som har funderingar kring styrelsers ansvar och dem som intresserar sig ett uns för rättssäkerhetsfrågor.

Annonser
17 kommentarer
  1. Ian Hammar permalink

    Hej, Pernilla. Först tre påståenden och sedan en fråga:

    • Påstående nr 1:

    I en kommentar till ett av dina tidigare blogginlägg https://hqbloggen.wordpress.com/2012/04/09/hq-styrelsen-arvodeskvitterare-och-inkompetenta-sjusovare-hela-bunten/ skrev jag följande:

    ”Hur kunde ni i HQ-styrelsen godkänna HQ:s risklimiter (en maximal tillåten tradingförlust på 150 miljoner kr per dag motsvarande en fjärdedel av HQ:s egna kapital, och att ni informerat FI om HQ behövde ett kapital på bara 33 miljoner kr för sin trading som senare ledde till tradingförlusten på totalt 1,2 miljarder kr på åtta dygn).”

    Och du svarade då följande:

    ”Det gjorde jag inte.”

    • Påstående nr 2:

    I en kommentar till ett av dina tidigare blogginlägg https://hqbloggen.wordpress.com/2012/04/21/mediokert-malmqvist/ skrev signaturen ”Nisse Nilsson” följande:

    ”Tycker du det är ok att riskera 25% av det egna kapitalet varje dag som tradingen gjorde?”

    Du svarade följande:

    ”Självklart inte.”

    • Påstående nr 3:

    I samma blogginlägg skriver du följande i en kommentar:

    ”Nej, jag tycker inte att jag har någon skuld i att tradingen gick överstyr.”

    – – –

    Fråga:

    Hur går ditt påstående nr 3 ihop med påståendena nr 1 och 2?

    Dvs av påståendena nr 1 och 2 blir intrycket att du inte varit med och godkänt HQ-tradingens risklimit och att du inte anser att risklimiten var acceptabel.

    Men enl påstående nr 3 anser du dig ändå inte ha någon skuld till HQ:s tradingförluster.

    • Hur går denna ekvation ihop?

    • Ska man tolka det som att du inte kände till HQ-tradingens risklimit?
    • Är inte det i så fall ett skäl till att du har skuld till tradingförlusterna?

    För om det är som framkommer av påståendena nr 1 och 2 tycker man ju som utomstående att du borde:

    a) ha tagit reda på HQ-tradingens risklimit
    b) protesterat mot den om du ansåg att den inte var acceptabel
    c) gjort allt för att få till stånd en ändring av risklimiten om du inte tyckte den var acceptabel
    d) avgått från styrelsen om du inte fick till stånd en ändring av risklimiten

    • Några kommentarer till detta?

    • Menar du tex att du inte ansåg att det var moderbolags-styrelsens uppgift att hålla koll på risklimiten för tradingverksamheten i dotterbolaget?
    • Var inte det i så fall (med facit i hand) en grov missbedömning, eftersom du hade kunnat rädda HQ om du tagit reda på risklimiten och protesterat emot den?
    • Dvs borde inte påståendena 1 och 2 innebära att du hade skuld till att HQ-tradingen gick överstyr? Varför?/Varför inte? Motivering?

    Tack & bästa hälsningar, I

    • Ian, det finns ett mycket enkelt svar på en osannolikt tillkrånglad fråga: Jag fick aldrig någon information om att risklimiterna höjts till 150 Mkr. Och ja, jag anser att detta beslut var av en sådan dignitet att det borde ha tagits – eller åtminstone sanktionerats – också i moderbolagets styrelse.

  2. Ian Hammar permalink

    Ok, det var intressant. Detta kanske alltså kan vara en nyckelfråga vid bedömingen av om fd HQ-styrelsen kan anses bära skuld till HQ-kraschen eller ej.

    Viktiga följdfrågor att få klarhet i:

    Du skrev: ”Jag fick aldrig någon information om att risklimiterna höjts till 150 Mkr.”

    1) Vill du rikta kritik mot någon/några för att du aldrig fick info om det?

    2) Om Ja: Mot vem/vilka? Varför?
    Om nej: Varför inte?

    3) Om ja: Har du ställt denna person/dessa personer till svars för att du aldrig fick denna info?
    Vad sa du då?
    Vad svarade personen/personerna då?

    4) Hur allvarligt anser du det vara att du aldrig fick denna info?
    Är det brottsligt att du inte fick infon?
    Kunde det ha räddat HQ om du fått infon?

    5) Vet du nu i efterhand något om vid vilken tidpunkt risklimiterna höjdes till 150 miljoner kr?

    Mvh, I

    • Ian, ge dig… Vem tror du att du är? Kalle Blomkvist? Ställföreträdande åklagare? Det pågår en utredning. Tids nog får vi svar. Du får tåla dig tills dess.

      • Greger permalink

        Haha… den som ger sig in i leken får leken tåla. =)
        Han har dock en point i alla frågor. Det är ju just därför som det pågår en utredning.

  3. Bengt permalink

    ”Ian, det finns ett mycket enkelt svar på en osannolikt tillkrånglad fråga: Jag fick aldrig någon information om att risklimiterna höjts till 150 Mkr. Och ja, jag anser att detta beslut var av en sådan dignitet att det borde ha tagits – eller åtminstone sanktionerats – också i moderbolagets styrelse.”

    Det är det här jag menade i ett inlägg till posten om Malmqvist. Om HQABs styrelse nu anser sig förda bakom ljuset och inte har fått korrekt information finner jag det mycket märkligt att man inte gjort en polisanmäla mot den/de person(er) som inte försett dem med sådan information som sedan ledde till att banken förlorar 1,2 miljarder och förlorar sitt tillstånd.

    Din förklaring att det redan pågår tillräckligt många processer är väldigt lam. Min grundkänsla är att det finns direkta bevis eller klara indicier på att HQABs styrelse haft information om förändringar av risklimiter i tradingen samt en ganska god bild av såväl tillståndet i portföljen samt den obefintliga relevansen i värderingen av instrumenten däri.

    • Bengt, din ”grundkänsla” är fullständigt ointressant. Jag agerar på fakta. Det borde du också göra.

  4. Jögge permalink

    Pernilla, du agerar på det som är den bästa historien ur icke-skyldig-perspektiv och inte fakta,

  5. Jögge permalink

    Absolut inte då Mats Qviberg tydligt sagt att ”Edgen” varit känd för hela styrelsen.Om sen styrelsen inte orkade/hade tid/hade kompetens att förstå vad ”Edge” är så tror jag att domstolen struntar fullständigt i det.

    • Det tror jag inte alls att han sagt. Och hur domstolar agerar har du uppenbarligen mycket rudimentära kunskaper om. Men det brukar ju vara så med lynchjustisen…

  6. Jögge permalink

    I en artikel i Realtid som fanns närvarande på stämman står att läsa att: ”Mats Qviberg säger att man både informerats och förstått innebörden av edgen”

    Har han inte sagt alltså menar du?

    • Jag vet inte vilka han i så fall syftar på med ”man”. Jag ingår i vart fall inte i detta ”man”.

  7. Önskar ej uppge riktigt namn permalink

    Vill bara ge Dig stöd i Din kamp. Jag har haft en insyn i den process som pågått kring HQ-affären och även om jag inte är beredd att ta ställning till huruvida Ni i styrelsen har begått felaktigheter kan jag helt klart slå fast att all den information jag tagit del av tydligt visar att ärendet skötts på ett flagrant dåligt sätt av FI.

    Problemet för Dig Pernilla är att de som vet hur spelet bakom kulisserna fortgått inte vågar eller har något intresse av att träda fram. I viss mån är Du antagligen ett offer för det framväxande svenska byråkratsamhället, där tjänstemän med alltför stor makt och alltför liten kompetens tillåts härja fritt.

    Jag håller med om att Fi är inkompetenta. Det gör 99% av finansverige- dock i tysthet. FI har också på tok för stor makt. FI borde också få stå till svars för det synnerligen inkompetenta sätt HQ-frågan behandlats på.

    Sedan tycker jag i ärlighetens namn att styrelsen i HQ kunde agerat bättre i vissa situationer, dock är det som bekant alltid lättare att vara efterklok. Dessutom sitter jag ju inte med all tillgänglig information och mitt tyckande i frågan är därför irrelevant.

    Till syvende sist: Ni i styrelsen har fått stå till svars för Era handlingar och de rättsliga efterspelen och de mediala gatloppen har inte låtit vänta på sig.

    Men när skall FI stå till svars för sina tillkortakommanden?

    • Tack. Men som den obotliga optimist jag ändå framhärdar i att vara tror jag att vad som är rätt och riktigt ska komma fram till slut. Och att även FI kommer att ställas till svars. Men jag tar gärna emot tips under tiden.

  8. karlistockholm permalink

    Pernilla, du verkar vara en mycket skärpt kvinna med en rejäl dos kurage och jävlar anamma! Jag beundrar dig för att du står upp och säger vad du tycker! Du får förlåta mig om jag misstolkat dig, inget illa ment, men jag får intrycket av att du menar att tradingportföljen var bankstyrelsens, inte moderbolagets styrelses (där du satt) ansvar. Jag får intrycket av att du på detta sätt distanserar dig från tradingen. Jag dristar mig till att påstå att tradingen var HQ Banks viktigaste verksamhet. Dess risklimit utgjorde en substantiell del av bankens egna kapital och dess historiska lönsamhet utgjorde en betydande del av företagets vinst. Corporate finance verksamheten var ganska marginell i termer av omsättning och vinst och aktimäkleriet var förvisso framgångsrikt men kunde inte mäta sig med tradingen i termer av risker och lönsamhet. Alltså, tradingen var väldigt viktig och riskfylld. Men alltså inget för moderbolagets styrelse att detaljerat granska. HQ AB:s andra del, fondbolaget HQ Fonder hade ju också en egen styrelse. Min fråga är: Vad ansvarade ni i moderbolagets styrelse för? Mvh, Karl.

    • Hej Karl. Tradingportföljen låg i banken och det var således i Banken som huvudansvaret fanns för dess skötsel och avveckling. Däremot fattade vi i moderbolagets styrelse beslutet att tradingen skulle avvecklas (ett besluts som förberetts i banken dessförinnan). Så här i efterhand, när man sitter med facit i hand, kan man förvisso påstå att vi i båda styrelserna mycket mer närgånget borde ha granskat vad som skedde i tradingportföljen och hur stängningsprocessen avlöpte. Men en relevant bedömning måste grunda sig på vilken information vi hade tillgång till där och då. De rapporter som jag fick som ledamot i moderbolagets styrelse om tradingen var hela tiden betryggande: De sade att risken hade dragits ned i tradingportföljen och att tradingen var under avveckling.
      När det gäller styrelsearbetet brukar jag beskriva skillnaden mellan att arbeta i ett dotterbolag och i ett moder/koncernbolag ungefär så här (jag sitter och har suttit i även andra koncernbolagsstyrelser):
      I dotterbolaget arbetar man närmare rörelsen, vertikalt i organisationen. I koncernbolaget arbetar man mer övergripande, jag skulle säga horisontellt. En del – inte minst Finansinspektionen – tycks ha fått för sig att ett moderbolags styrelse antingen inte har några egna uppgifter eller att styrelsen i moderbolaget ska utgöra ett dubbelkommande till dotterbolagen. Det är en grov missuppfattning.
      I moderbolagets styrelse fattade vi beslut om förvärv liksom om avyttringar Vi fattade beslut om olika former av distributionssamarbeten med andra aktörer, kundkampanjer och om öppnandet av nya kontor i landet. Vi fattade strategiska beslut om den framtida inriktningen av bolaget; om att avveckla vissa verksamheter, att bryta ut en enhet ur ett dotterbolag och föra över den till ett annat, eller om att etablera helt nya affärsområden. Vi informerades självklart också om verksamheten i dotterbolagen, men då inte i form av redovisning för HQ Bank respektive HQ Fonder utan brutet på en annan ledd i form av Private Banking och Investment Banking. Vi sanktionerade även beslut som fattats i dotterbolagens styrelser men som var av sådan vikt att de skulle underställas moderbolagets godkännande (till exempel beslut att lansera nya fondprodukter).
      Tradingen hade, precis som du skriver, historiskt varit mycket framgångsrik. Vår bedömning var dock att de tiderna var förbi. Vårt fokus för HQ var att bygga Sveriges största, bästa och mest lönsamma private banking-verksamhet. I den visionen fanns det ingen plats för egenhandeln. När det gäller HQ Banks verksamhet var mitt eget huvudbry därför främst att vår corporate finance-avdelning var så pass svag eftersom jag där såg en potential till god intjäning som vi inte lyckades utveckla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: