Skip to content

Om DI Debatt, bokföring, EBM och gummilagar

3 april, 2012

På debattsidan i dagens DI skriver bl a Dan Brännström, generalsekreterare i  FAR, en oerhört angelägen artikel om hur tusentals företagare stämplas som brottslingar på lösan grund. Detta är ett ämne jag själv tidigare engagerat mig i och skrivit om. Eftersom jag också tycker se paralleller till hur Ekobrottsmyndigheten, EBM,  agerar när det gäller HQ, lägger jag in mina funderingar här på hqbloggen.

Bakgrunden är ett fall som Skatteverket drev mot en småföretagare som var sen med sin årsredovisning. Han hade fullt legitima skäl för förseningen, och inte ens Skatteverket tycktes anse  att han hade annat än rent mjöl i påsen. Men Skatteverket ville ha fram en dom som likställde en sent inlämnad årsredovisning med grovt bokföringsbrott. I oktober 2004 nådde man det målet, då Högsta Domstolen gick på Skatteverkets linje.

Syftet var nu inte främst att få tag på alla överbelastade småföretagare och andra – enligt uppgift 11 000 aktiebolag per år – som lämnar in sin årsredovisning för sent och bringa dem framför skranket. Nej, syftet med den prejudicerande dom var att Skatteverket trott sig hitta en genväg att komma åt den organiserade ekonomiska brottsligheten. Skatteverket hade nämligen upptäckt att väldigt många kriminella skumraskföretagare struntade i att lämna in årsredovisningen. Om man fick detta att bli straffbart  kunde man slippa mödosamt utredningsarbete av den egentliga brottslighet skurkarna ägnade sig åt, och finka dem för bokföringsbrott.

Problemet är bara att den övervägande majoriteten av de företag som är sena med sin årsredovisning har fullt legitima skäl för detta.  Det kan vara sjukdom, extrem arbetsbelastning, personliga tråkigheter, en redovisningsansvarig som slutat. Ändå blir de kriminaliserade i klump och kan riskera att åtalas av Ekobrottsmyndigheten.

Vid ett seminarium efter det att HD-domen hade kommit, diskuterade jag med Vilhelm Andersson, Skatteverkets ytterst sympatiska rättschef. Jag frågade hur han kunde vara med och driva fram en lagstiftning där man de facto var beredd att offra en mängd vanliga, hyggliga och hederliga människor bara för att komma åt en liten klick gangsters som EBM och rättsväsendet egentligen ville döma för helt andra brott.

Han skakade på huvudet ”Pernilla, Pernilla – ska vi inte få ha några medel alls mot den grova brottsligheten?” ”Nej,”svarade jag. ”Inte om det innebär att ni kliver på oskyldiga .”

Det har blivit mycket debatt om HD-domen, och regeringen bestämde sig också för att ändra regelverket. Inte ens EBM vill ha tiotusentals fall av bokföringsbrott baserade på en datumförseelse. Men nu visar det sig – enligt debattörerna bakom dagens DI-artikel – att det förmodligen inte blir någon ändring. En sent inlämnad årsredovisning ska fortfarande betraktas som grovt bokföringsbrott. Men det ska vara upp till EBM och åklagare att välja och vraka bland vilka han eller hon vill åtala eller fria.

Jag undrar hur vi har kunnat hamna här; i detta rättsosäkra godtycke med gummilagstiftning, olikhet inför lagen och beredskap att offra de många för att straffa de få. Och varför så många normalt kloka och eftertänksamma personer, i myndigheter och ministerier, så lättvindigt är beredda att låta ändamålet helga medlen.

Annonser

From → Uncategorized

8 kommentarer
  1. Eva Axling permalink

    Jag kan ändå inte låta bli att i viss mån sympatisera med ”ändamålet helgar medlen”, men givetvis borde det istället åtgärdas på andra ställen i rättssystemet. Min kompetens räcker tyvärr inte till att se vilka åtgärder som skulle behövas för att kunna fälla grovt kriminella för relevanta brott.

    • En Nilsson permalink

      Eva, problemet är ibland att syftet inte är ett fälla grovt kriminella utan snarare ett sökande av
      att få bekräftelse i form av statistik och publicitet; gällande förundersökningar och åtal.

      Kanske är det en dålig liknelse; men (de lite äldre!) kan minnas försvarsmakten som såg ubåtar
      i skärgårdarna, titt som tätt……och det kändes ibland som budgetubåtar…

      Mer allvarligt: om du anade ”hur det går till” (eller iallafall hur det gått till) på EBM skulle du
      bli upprörd och beklämd. Jag lovar.

      Ett exempel: I en förundersökning förhörs ett vittne. I början av förhöret sägs saker som kan tolkas som negativt för den åtalade. I de sista meningarna säger vittnet något som tvärtom talar helt till den åtalade.

      I förundersökningen och på den utskrift som behandlas under rättegången tas enbart med det som
      ”gynnar” åklararen. Det nästan tragisk-komiska var att under förhandlingen i tingsrätten så ”tabbade” sig åklagarsidan och vid uppspelningen kom hela vittnesutlåtandet med.

      Åklagaren med två poliser från EBM var generade.

      För egen del var de facto åklagare och EBM de som var verkligt farliga för samhället och närmast kriminella.

      God kväll!

      • inte ensam permalink

        Skrämmande läsning detta. Då var min egen upplevelse av EBM inte en engångshändelse. Inser att EBMs metoder och etik kan fylla en helt egen blogg. Så jag ska inte skriva mer här utan låta denna vara för HQ.

  2. En Nilsson permalink

    Pernilla, all heder åt ditt initiativ. Personligen är jag inte insatt, speciellt, i HQ-affären, men
    den erfarenhet jag har av EBM samt medias ”kritiska” granskning gör att jag vet attt allting
    är inte som man läser och än mindre än vad EBM vill hävda. Jag har själv drabbats – men friades totalt. Men, som fd chefsåklagaren på EBM sa (fritt citerat ur minnet): ”Visst har vi svårt att få fällande domar i denna typg av mål, men själva granskningen med inslag av förhör, husrannsakningar, frihetsberövande etc är ett straff i sig – och avskräcker andra”.

    Inte en tanke på rättssäkerhet och att denna ”strategi” skadar enskilda personer. Dessutom
    som en polis sa på EBM: ”Ja, jag kanske kan instämma att det här är inte riktigt rimligt, men det är mycket politik. EBM måste visa på resultat”

    Och det var inte i form av fällande domar utan av åtal. Absurt.

    Nu vill jag inte vara rättshaverist (ofälld), men djupt kränkt av EBM – som saknade alla proportioner och objektivitetskrav. Tack för att du tar på dig jobbet att ge din bild av det som händer!

    Och även om du drabbas på sätt och vis hårdare, som offentlig person, ska du veta att det finns icke offentliga personer som inte kan starta en blogg (som får genomslagskraft) utan stilla får finna sig att bli kränkta av EBM.

    Med det sagt; i grund och botten anser jag att EBM har en mycket viktig funktion att fylla.

  3. Ibland är man sen. Det borde inte vara hela världen…
    Bokföring är sällan något man sköter själv.

  4. Karolina Hansson permalink

    Beatrice Ask har den 29 november 2012 lämnat en lagrådsremiss som inför en åtalsprövning för sent inlämnad årsredovisning. I övrigt är rättsläget oförändrat.

    Lagrådsremissen anger i kommentarerna att Regeringen vill se mildare på förseningar och tycker att dagens straff, som går att jämföra med vållande till annans död (dvs max 2 års fängelse), är för strängt. Jag tycker det är alldeles för hårt straff för att ha lämna in årsredovisningen sent.

    Vid en rättegång tas för övrigt inte hänsyn till kommentarer i en lagrådsremiss. Det är själva lagtexten som tillämpas och enda förändringen som anges är en åtalsprövning.

    Jag vill, i likhet med FARs ordförande, helt avkriminalisera sent inlämnad årsredovisning. Inför företagsbot och väldigt mycket högre förseningsavgifter. T.ex. 5000 kr/vecka eller liknande. Det kommer ge mer pengar till staten, fler personer lämnar in årsredovisningen i tid.

    Håller ni inte med mig?

    • Du har helt rätt, Karolina. Det är fullständigt oacceptabelt att ha denna typ av drakonisk lagstiftning som drabbar oerhört många hårt arbetande, seriösa företagare – ofta småföretagare – Att man under tiden offrar tusentals hederliga företagare tycks vara underordnat. Än en gång får ändamålet helga medlen. Det är tyvärr en attityd som kommit att bli vanligare och vanligare (och som jag ser bland annat i Finansdepartementet och hos Finansinspektionen): ”Vill man göra en omelett måste man knäcka några ägg.” I en rättsstat borde detta vara en omöjlighet.

  5. Camilla permalink

    Angående sent inlämnad årsredovisning och HDs dom angående skattetillägg och dubbelbestraffning, kan följande anföras:

    Viktig kommentar till Högsta domstolens dom i mål nr B 4946-12, meddelat 2013-06-11 angående dubbelbestraffning. Nedan avser brott i samband med sent inlämnad årsredovisning särskilda fall då subjektet är Aktebolag och då den fysiska personen ensam är ägare, styrelseordförande, verkställande direktör och företrädare för det Aktiebolag som årsredovisning inlämnats sent.

    En (fysisk) person som ensam är ägare, styrelseordförande och VD, och som dessutom är företrädare för bolaget, bör vara likställd med Aktiebolaget (juridisk person). Enligt Skatteförfaringslagen är företrädaren skyldig att betala det belopp som den juridiska personen gjort sig skyldig till. Alltså finns det en stark koppling mellan den juridiska personen och den fysiska personen. Särskilt om den fysiska personen ensam är aktieägare, styrelseordförande och VD.

    Då staten kräver en juridisk person på skattetillägg och avgifter, t.ex. vid sent upprättad årsredovisning, så blir företrädaren automatiskt ansvarig att betala skattetillägget. Detta inträffar t.ex. då den juridiska personen inte betalar avgiften.

    Enligt ABL (Aktiebolagslagen) har styrelsen det yttersta ansvaret för att bolagets årsredovisning är upprättat i överensstämmelse med lag och god redovissningssed. Enligt 29 kap. 1 § så inträder en stiftare, styrelseledamot och en verkställande direktör skadeståndsansvar och ska därmed ersätta bolaget då han eller hon ”…av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning”. 29 kap. 3 § kungör att en aktieägare är ansvarig mot den juridiska personen genom att ”En aktieägare skall ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, en aktieägare eller någon annan genom att medverka till överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.”.

    Vidare enligt 59 kap. 12–21 §§ skatteförfarandelagen, så är ”…är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen har gjorts ansvarig för…”

    Enligt 59 kap. 13 §§ ”…Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften”.

    enligt 38 kap. 3 § (Träder i kraft I:2013-07-01) så ska ”Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.”

    Vid utebliven skatt, och vid brott, ansvarar alltså en aktieägaren och företrädaren att för den juridiska personen. Enligt Skattebetalningslagen och enligt Aktiebolagslagen ska därmed den fysiska personen anses vara samma som den juridiska personen. Under ovanstående förutsättningar bör därför den juridiska personen och fysiska personen vara samma subjekt.

    Vid sent inlämnad årsredovisning skickas ett föreläggande om att inlämna årsredovisning från både Skatteverket och Bolagsverket

    Det innebär att om ett aktiebolag påförs förseningsavgift både från Skatteverket och från Bolagsverket för sent inlämnad årsredovisning, så bör därmed den fysiska personen som ensam är aktieägare, styrelseordförande och verkställande direktör, avse samma subjekt som den juridiska personen.

    Föreläggandet om att inlämna årsredovisning är ställt till bolagets styrelse (fysisk person) samt till bolaget (juridisk person). Alltså sammankopplas även där den fysiska personen och den juridiska personen.

    Vid sent inlämnad årsredovisning så bör därför subjektet avseende juridiska personen (aktiebolaget) vara densamma som den fysiska personen förutsatt att den fysiska personen är aktieägare, styrelseordförande och verkställande direktör.

    En sent inlämnad årsredovisning drabbar den juridiska personen, vilket i ovan nämna fall är densamma som den fysiska personen, med avgifter (bolagsverket totalt 20 000 kr samt Skatteverket 15 000 kr) och därmed får förbudet mot dubbel lagföring anses hindra åtal för brott enligt ovan nämnda hänvisningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: